Slut på semester

Vardagen slår in för första gången i stugan. Allt är nytt och spännande. Bara grejen att man måste laga sin egen mat istället för att den redan är färdig när man kommer hem är en stor skillnad. Men det är kul. Jag är inte jätteduktig på att laga mat (än), speciellt inte med våran combo-micro/ugn. Det är alltså en 2-i-1-grej – skitläskig, haha. Nej, men det funkar. Jag älskar vår lilla stuga, och jag älskar att bo i den.

Utmaningar och insikter vi haft i stugan so far:

  • Det är jobbigt utan dammsugare. Vi bor på 26kvm och på något sätt så blir golvet skräpigt på en gång så vi måste sopa minst en gång om dagen. Och dammigt blir det, herreminje. Dags att införskaffa dammsugare. Jag vill ha en såndär skaftdammsugare, den tar ju ungefär lika mycket utrymme som en sopkvast. Inflyttningspresent, någon? 😁
  • Allt är dyrt! Alltså ost, kött, stekpannor, shampoo, munskölj… you name it – allt som man tar för givet hemma. Det blir en rätt så saftig summa per månad har vi insett. Hehe.
  • Att beställa saker från IKEA är ett evighetsprojekt. Och det säger jag inte för att det är seg leverans eller att de är dåliga på något sätt, utan för att jag klantade till det och glömde meddela våra hyresvärdar att vi skulle få en leverans. Så utan att veta bättre så skickade de snällt iväg våran leverans eftersom det var ”fel adress”. Suck. Ja, det var ”bara” att beställa om – vilket var lättare sagt än gjort eftersom vi båda jobbade och ingen kunde ta emot leveransen, men det lyckades vi lösa tillslut och äntligen så är våra grejer här. En garderob, en byrå, ett litet soffbord, förvaringslådor, strykbord (heter det så?), överkast och lite annat smått och gott. Ni kan få se före och efterbilder sen när allt är klart. Det jobbiga nu är bara att bygga allt. 
  • Det är kul med blommor! Aldrig har jag brytt mig om blommor så mycket som jag gör nu. Av nån anledning.
  • Tiden går fort när man har kul. Alltså, på riktigt, det känns som den här sommaren har varit typ tre veckor lång. Det har gått så fruktansvärt fort allting. Blev så ledsen när jag insåg att nästa månad är september. Alltså, va? I min hjärna är vi fortfarande i juni typ??

Saker jag ser fram emot just nu:

  • Att inreda klart såsom vi vill ha det. Vi har fortfarande garderoben kvar som inte är ihopsatt, och så har vi lite gardiner och annat som ska sättas upp. Det kommer bli så fint.
  • Att göra en sånhär grej som på bilden nedan. Jag såg det på pinterest och blev direkt såld. Men när jag visade det till Martin så sa han att ‘är inte det olagligt att avbilda nycklar sådär?’. Jag har ingen aning, är det det? 

  • Höst- och julpynta. Jaaa, vad mys! Ska kolla in en massa inspo på pinterest och dricka massa gott té, baka, tända ljus, ha mysiga halsdukar och koftor. 
  • Se snön genom vårat fönster. Alltså ett av vårat fönster är vänt ut mot naturen och det är så fint. Jag hatar egentligen snö och kyla men just att få se snön vila på grenarna som är precis utanför, det ser jag fram emot. Sålänge jag är inomhus så kan väl snö vara okej. 😉

Händelsefull vecka

Den här veckan har varit fartfylld och otroligt rolig. Martins brorsa med sin flickvän kom över från England i en vecka så vi har umgåtts en del med honom och visat runt i Stockholm.

Han är rolig Martins brorsa för han snappar upp svenska språket fort som bara den och försöker bygga sina egna meningar med det. Så han ser ett ord på ett ställe, och ett annat nån annanstans och så resulterar det i meningar som typ, ”hon äter inte sköldpadda”. Och så med en fet brittisk brytning på det då, hehe.

Hur som helst. I tisdags var jag på Millesgården tillsammans med dem. Fantastiskt fint ställe, och vilken fin utställning de hade. Carl Milles är mannen som gjort en rad statyer, bl.a den stora – Orfeusgruppen som den heter – som står utanför konserthuset på Hötorget. Tänk vad många gånger man gått förbi den och inte ens haft en tanke på att någon designat och byggt den. Martins mamma var så snäll och erbjöd sig köpa denna bricka till mig, målad av Milles fru Olga. Så fin!


Kolla in kaklet i detta rum! Blev störtförälskad. 


I onsdags var vi på räkbåten. Två år i rad har jag varit på den och det är lika gott och härligt som alltid. Dåligt den här gången dock var att vi hade förbeställt efterätt så vi väntade och väntade… och tillsist så frågade vi och då hade det inte tillräckligt många desserter kvar. Dåligt! Vi fick pengarna tillbaka i alla fall. Jaja, i det stora så var det jättebra.

Tog tyvärr inga bilder från båten, men hör var vi påväg till den i alla fall hehe. Har för övrigt ingen aning vad som hände med ljuset på min kind på första bilden. 


I torsdags så åkte vi till Västerås till min moster & kusinerna för att dels fira lite födelsedagar men även för att mina två äldsta kusiner skulle åka till Tallinn dagen efter då de båda fått jobb där. Jag är så glad för deras skull, hoppas de trivs.

Här, hörni, har ni något av det godaste jag ätit. Det är rimmad torsk, blomkålsmos med mandel, stekt mandel, blåmkål, rödlök, sockerärtor, rädisor och krasse. Torsken är alltså inte tillagad, så den var som sushi i konsistensen men med mycket mer sälta i smaken.


Idag – lördag – så hade Martins familj planerat in en hemlig aktivitet såsom de gjort varje år med oss. Det har varit segway & bodyflight och den här gången var det… turbobåt! Jag vet inte korrekta benämningen för det, men jag kallar det för det. Vi var alltså på en båt som är byggd för snabbhet och vi åkte runt Stockholm i ca. 50 knop – d.v.s. 90km/h. Herreguuuud vad kul det var! Men läskigt, hehe, adrenalinet pumpade på rätt så bra där. Han var erfaren han som körde och han letade ständigt efter vågor som vi kunde hoppa på (guppa låter för mesigt, det här var verkligen intensiva hopp!). Dessvärre vågade jag aldrig ta fram min mobil för motvinden var så stark att jag säkert tappat den. Efteråt så tog vi en fika vid vattnet och jag njöööööt av livets härlighet. ❤️

Nu är jag ensam hemma då Martin är och jobbar, så jag ska ta mig en kopp te, se på Call the Midwife och, imorgon är min sista semesterdag så vi ska åka över till Martins föräldrar och grilla lite lax. Det ser jag fram emot! 

Livet i en stuga

Livet i lilla stugan rullar på. Men jag måste säga att jag saknar London, det var så himla kul! Nu längtar jag så till nästa gång vi reser utomlands, var det än kan tänkas bli.

Förra veckan jobbade både jag och Martin några dagar. Jag hade egentligen sökt ledigt den veckan men det blev körigt med schemat, och dessutom så fick jag en extra vecka ledigt tidigare som jag inte bad om. Så jag ska väl inte klaga egentligen, men det är lite tråkigt för hade det inte varit för dessa jobbdagar så hade jag kunnat åka upp till Påläng till farmor & farfar, vilket jag gjort varenda sommar i mitt liv. Så det känns lite trist faktiskt, menmen. What to do.

En annan sak som känns riktigt trist är att ett av mina favoritband Linkin Parks huvudsångare Chester Bennington tagit livet av sig. Han var 41 år och hade 6 barn. Känns så otroligt konstigt när någon dör sådär plötsligt, även om det är någon jag inte ens känner. Jag kan bara föreställa mig chocken och smärtan som hans närastående säkert känner just nu. Nu ångrar jag så innerligt att jag inte såg Linkin Park när de var i Stockholm, för jag gissar på att detta är slutet för bandet? 😢

Nyklippt! Men det syns inte ens. En decimeter fick åka av. Trots att jag redan har så långt hår så känns det himla kort i jämförelse med hur det var innan. Känns jättefräscht dock.

Det var så fin kvällssol häromdan’. Och jag kämpar med att hålla mina blommor levande, hehe. Elefantörat vilket är en riktigt trendig blomma just nu världen över, den rosa i mitten har jag glömt namnet på, och så min Dahlia som jag har utomhus där en blomma råkade gå av så jag tog in den istället. Och så Martins kaktus längst till höger som jag avskyr, hehe, mest för att den är orange – det är den färg jag gillar allra minst. Och så för att den är vass (no shit, Sherlock), jag skulle torka av fönsterbrädan och så tippade kaktusen och rent reflexmässigt fångade jag den och tog ett rejält grepp om kaktusen. Aj.

Vi kände på havsvattnet som faktiskt inte var  kallt som vi trodde. Dagen efter så badade vi – första gången Martin badade i Sverige utan sin dykardräkt.

London 2017

Efter fem dagar i London och 95 000 steg senare så känns det lite sorgset men ändå rätt skönt att vara tillbaka i Stockholm. Herregud vad vi har gått och gått och gått. Fast å andra sidan har vi käkat och druckit rätt så mycket gott också så det jämnade nog ut sig, hehe.

DAG 1.
Gissa vilken tid vi klev upp? Klockan 03:00 ställde jag alarmet. Kändes som att man hann blunda och sen rang alarmet. Sedan satte vi oss på en direktbuss till T-centalen vilket var fett skönt för då slapp vi byta. 10:40 var vi i England men vi kunde inte checka in förrän klockan 14:00 så vi lämnade vår väska på hotellet och gick och kollade runt lite i King’s Cross där hotellet var och käkade brunch och drack litervis med kaffe. För efter vi hade checkat in så skulle vi bege oss till Warner Bros studios där Harry Potter-muséet finns, vilket visade sig vara rätt så jobbigt. Dels så var bussen som skulle ta oss till muséet ca 35 minuter sen p.g.a trafiken, och så regnade det och jag frös som bara den. Men det var väl värt det som tur var. Alltså så mycket nostalgi och kärlek som jag känner för Harry Potter, både böckerna och filmerna. <3 Höjdpunkter för mig var 1) Hermiones rosa balklänning. 2) att se kläderna de hade på sig i Gryffindors sällskapsrum i första filmen – så små! <3 och 3) rummet med miniatyren av hela Hogwarts som de använde för att spela in landsskapsscenerna, så otroligt fint.


DAG 2.

Upp tidigt igen. Fastän inte lika tidigt som dagen innan, det var lite väl extremt. Hehe. Vi käkade hotellfrulle med världens godaste gröt, dock kollade engelsmännen konstigt på mig när jag snodde jordgubbssylt från fruktbordet för att ha till gröten. Säg mig, varför skulle man vilja ha sirap eller aprikosmarmelad till gröt? Usch, usch. Anyways, direkt iväg till Thorpe Park. Vi ville vara där såfort de öppnade eftersom vi ville slippa köa så mycket som det gick, vilket var jätteskönt till en början. Men sen ramlade det in folk och man fick köa i timmar för vissa attraktioner, vilket jag absolut hatar att göra, det längsta vi väntade var 50 minuter, sen gick vi och käkade lunch och drack ett glas rosé/öl. Efter det var klockan officiell lunchtid, då vart det lugnare igen på attraktionerna så då passade vi på att åka. Sen har England en grej som inte Sverige har, eller i alla fall inte Gröna Lund, nämligen ”fast track” vilket betyder att man betalar extra och behöver inte köa alls. Vi hade en sådan fast track till en av attraktionerna och det var så skönt att slippa köa, man blev nästan lite kaxig. Höhö.


DAG 3.
Shopping! Stackars Martin fick följa med mig till THE shopping street – Oxford Street. Jag fick se till att han hade ordentligt med kaffein och fika i systemet så han inte skulle bli alltför uttråkad, hehe. Hittade lite smått och gott till stugan, lite handdukar, en häftig kryddhylla (halva våran resväska var tom så vi hade gott om plats för att ta hem grejer) och så två par skor. På kvällen var det dags för att se Lion King! Jag kan säga att det lätt är en av de bästa showerna jag sett. Jag tror jag grät hela fyra gånger under showens gång, den första var redan under de första noterna – ni vet – MAAAAAAA SEVENYAAA, MAMAMITSI BABAA… Det där. SÅ mäktigt live. Helt ärligt, när Martin visade mig trailern för showen innan så var jag sådär måttligt imponerad, såg nästan lite billigt ut från andra sidan skärmen. Men oh boy, let me tell you. In real life – helt fantastiskt. Får ni chans att nån gång se den i livet, se den. Passa på för den har ändå spelats i London sedan 1999, vem vet hur länge till de kommer hålla på.

DAG 4.
Den enda dagen då vi inte hade något inplanerat eller bokat, så vi gjorde de alla turister gör i London. Vi åkte till Buckingham Palace, såg London Eye, London Bridge, Big Ben, rubbet. MEN. För att gå tillbaka till Buckingham Palace – det var så otroligt mycket folk men vi lyckades ta oss fram till portarna då vi fick syn på en massa massa vakter i de röda jackorna och fluffiga hattarna. Vi blev nyfikna och stannade kvar för att se vad det var som skedde, och helt plötligt kommer två Land Rovers utkörande, som snabbt slår följe med ett gäng polisbilar så fort de lämnar portarna. Jag och Martin (och ett x-antal andra turister) står med stora ögon i samband med att det hörs glädjerop från de som är närmast bilen när den kör ut. Och under loppet av några sekunder får vi syn på en nätt liten dam i baksätet med en ljus klänning och alldeles vitt hår. DROTTNING ELIZABETH. Gissa om min pojkväns engelska mamma blev avundsjuk när jag berättade vem som befann sig mindre än tio meter bort från oss. 😀 Wow, jag fick gåshud efter de få sekundrarna vilket låter töntigt jag vet, men jag tycker att hon är sån speciell människa, särskilt efter jag sett The Crown och fått en helt annan förståelse och bild av henne. Och så älskar jag monarkin, hehe.
På kvällen så hittade vi en jättemysig bar och köpte en kanna med Dark & Stormy vilket är en jättegod drink. Vi njöt av stadslivet och att vi båda för första gången fick uppleva nattlivet i London. Eller ja, kvällslivet om man vill vara petig.

DAG 5.
Hemgång. Vi hade tänkt kliva upp tidigt som vi gjort alla dagar dessförinnan, men vi var såå slut så vi kom inte upp förrän vid 11-snåret. Jag tror våra kroppar sade ifrån och behövde verkligen komma ikapp lite med sömnen, men vi hann ändå shoppa lite godis – jag bunkrade upp med mina favoriter Polo’s spearmint och annat smått och gott – sedan satt vi på flyget påväg hem, snyft. En helt fantastisk resa till ända. Vi konstaterade att vi lätt hade kunnat tänka oss att stanna i en vecka till, men att det är bättre att lämna när det är som bäst för då har man nånting att se fram emot till nästa gång vi åker dit.

Väl hemma i Sverige blev det en premiärgrillning för oss med nya grillen. 🙂

Ny bostad

Låt mig bara börja detta inlägg med att visa min fantastiskt goda frukost som jag gjorde imorse. Kvarg, jordgubbar, körsbär och solrosfrön. Mmm-mm!


Tänk vad man får en massa energi helt plötsligt när man är ledig och inte ”måste” en massa saker. När jag jobbar så orkar jag knappt bre en macka på morgonen, lite energi har jag. Jaja, hur som helst!

Lite uppdatering sedan sist jag bloggade – jag och Martin har fått våran lilla stuga! Vi är så glada. Och det är så fint; våran stuga, utsikten mot vattnet, gräsmattan (våra hyresvärdar har en robotgräsklippare som vi direkt namngav till Boris), naturen, allt. Dessutom har vi jättenära till strand så när vi gått till återvinningen på kvällen så har vi alltid passat på att bara sitta och stirra ut mot havet. Så mys.

Många säger att man inte känner någon på riktigt förrän man levt tillsammans med dem. Än så länge har det gått hur bra som helst, ingen större skillnad från hur det var tidigare. Vi har ju ändå varit ihop i snart fem år så vi hade ändå en liten aning om vad det var vi gav oss in på, hehe.

Min fina blomma som jag köpte för altanen matchade så fint med Sangrian som min kära bartender slängde ihop! 😊

En av de första kvällarna bjöd på helt fantastisk kvällssol. 


Här är lilla stugan! 26 kvm ser inte så mycket ut för världen, men den är perfekt för oss. Så småningom ska vi ha lite utemöbler, lite mer blommor och växter för att piffa till där ute. 


Badstranden! Eller ja på bilden – bryggan.

Le chef är så nöjd med att laga mat i sin nya Jamie Oliver-stekpanna. ☺️

Håll en tumme

Huja, vilken vecka. Snart är det semester så jag ska inte klaga, men ändå. Just nu är jag så vilse bland veckodagarna, som i morse, då jag var övertygad om att det var tisdag idag fastän det är söndag. Inatt kunde jag absolut inte sova, jag vaknade hela tiden och hade så sjukt ont i halsen så när klockan var ca 04.30 klev jag upp för att öppna fönstret och tvätta ansiktet i kallt vatten. Då blev det bättre. Men så fort jag la mig igen så kom halsontet tillbaka. Så skumt. Apropå något helt annat så kom en kund upp till mig igår och sa att jag skulle gå och hänga mig själv. En gammal gubbe som uppenbarligen hade problem så jag tog inte åt mig, men det är ändå obehagligt att man kan säga så till medmänniskor.

I torsdags var jag och Martin och kollade på en stuga. Den var liten, men kändes inte så liten som vi förväntat oss, och fräsch och – det bästa av allt – inte så dyr hyra och superbra busstider. Det är lite meckigt att hitta nåt ställe som dels har bra morgonbusstider då jag börjar kl 06 på morgonen, men även bra nattbussar då Martin kan sluta vid 01-03 tiden. Förhoppningsvis så får vi hyra den, men det var fler som skulle kolla på den, så vi får se. Håll en tumme för vår skull? 🙂

Händelser

Saker som ska ske:

  • Jag ska gå på min näst äldsta kusins student på fredag. Jag älskar studenter, de är så glädjefulla och bara så fantastiska. Ser så fram emot det. Om allt går som jag vill i framtiden så vill jag gå på alla mina syskons (såklart) och kusiners studenter. Om de vill ha mig förstås jag tänker inte våldgästa dem, hehe. Det innebär då – om jag har tur – att jag har elva stycken studenter att beta av (inklusive den på fredag).

  • Jag ska träffa en psykolog (eller terapeut kanske det är? Är lite osäker på korrekt arbetstitel) och prata om livet och kanske reda ut lite gammalt shit. Så som jag ser det så skadar det aldrig att ha någon att prata med och jag är bara så glad och tacksam för att jag får möjlighet göra det.
  • Jag ska åka till London i fem dagar med Martin i sommar. Nu är det bara 34 dagar kvar, final countdown. Är såååå taggad!

Saker som har skett:

  • Jag har börjat gilla att jogga. Jag är dock dålig på det och har än så långe rätt dålig kondition, men flytten till Ingarö medförde sådan fantastisk och inspirerande natur att springa i så nu försöker jag i alla fall springa minst en gång i veckan.

  • Jag har varit på en av mina kusiners konfirmation. Det var så fint och rörande. Min konfirmation var supertrist i jämförelse. Den här konfirmationen var lätt på nåt sätt, vi fick sjunga några sånger, lyssna på jättefina dikter de hade skrivit, skratta åt den skojfriska prästen och glädjas av att konfirmationen avslutades med låten ”Can’t stop the feeling” med Justin Timberlake på orgeln – riktigt bra jobbat av hon som spelade, hehe.


  • Jag har köpt bil! En hel dag var jag ute med min bonuspappa och en vän till familjen som jobbat mycket med bilar. Vi tittade främst på lite mindre bilar eftersom a) det är billigare och b) jag har inte behov av en särskilt stor bil. Vi hade provkört en hel del bilar och var påväg ge upp när vi såg en Volkswagen Golf på blocket för en rätt billig summa, och vi tänkte att antingen så är det en bil med många fel eller så är det världens fynd. Vi åkte dit i alla fall och fick reda på att hans dotter (ägaren till bilen som inte bodde där) var sur för att pappan hade satt ett alldeles för lågt pris på bilen (hehe, inte mig emot!). Vi kollade i alla fall upp att allt var OK med den, provkörde, och det enda egentliga felet var lite rost på vissa ställen (vilket vi kan fixa) och att den stått oanvänd ett tag, vilket inte är så bra för bilar. Men jag hade redan innan affären lagt en budget på en summa rätt långt över det jag faktiskt köpte den för, så även om nånting hade behövts bytas ut så hade jag lugnt haft råd med det.


Det första vi gjorde efter bilaffären var att åka till Biltema för att pimpa min bil, hehe. En rosa doftsko, en first aid kit-låda och en verktygslåda fick följa med mig hem. Det viktigaste liksom. 😉

  • Jag har serverat två ”kändisar” utan att ens ha vetat om det. En av dem är en stammis hos oss och det var inte förrän en kollega sa vem han var och förrän jag kollade på hockey VM-finalen (visst var det VM? Kan absolut ingenting om sport) som jag förstod vem han var, det vill säga Lasse Granqvist, sportkommentatorn. Den andra var Bindefeld som köpte massa gofika av mig. Supertrevliga människor båda två men speciellt Granqvist.

Nya plastpåseregler

Idag åkte jag till Farsta Centrum och blev glatt överraskad när jag hörde att flera klädbutiker (bl.a KappAhl, Lindex, H&M, Clas Ohlson) tar betalt för sina platstpåsar. Det tycker jag är fantastiskt bra, för jag tycker inte att det är en självklarhet att få en plastpåse när man handlar. Så svårt är det inte att alltid ha en liten tygpåse eller en gammal plastpåse med sig i väskan. Nu tycker jag att det ska bli lag på att ALLA butiker ska ha det, jag struntar fullständigt i om folk blir arga. Plastkonsumtionen måste minska. Punkt. Jag läste någonstans att det tar någon sekund att tillverka den, några minuter att använda den och ungefär 400 år för naturen att bryta ner den.

Nu ska jag kämpa för att stället jag jobbar på ska ta betalt för påsar!

Hans Zimmer live on tour 2017

Ok, efter torsdagens konsert med Hans Zimmer så känner jag att han förtjänar ett helt eget inlägg. Låt mig börja med att förklara hur det hela startade och varför detta betyder så mycket för mig.
Jag fick först nys om honom när jag såg Gladiator för första gången. Det går liksom inte att inte bli rörd av låten Now We Are Free. Jag lyssnade sedan väldigt mycket på hans tre Pirates of the Caribbean-album, men sist och inte minst lyssnade jag väldigt mycket på The Dark Knight (Batman för den som inte vet). Det är mörk musik och ofta väldigt aggressiv men det var någonting med musiken som gjorde mig lugn. Ibland lyssnade jag på det när jag skulle sova till och med. Det är så otroligt vackra kontraster i Dark Knight-albumen tycker jag, för att inte nämna hur duktig Zimmer är på att sätta harmonierna. Jag kan börja gråta av hur fint han löser upp dissonans till konsonans. 
Under tiden jag var som mest besatt av hans musik så skrev jag till honom på Twitter och bad honom att han skulle komma till Stockholm och uppträda. Men åren gick och han hade aldrig tours i närheten av Sverige. Jag lyssnade på hans musik i hölurarna på tunnelbanan och föreställde mig hur fantastiskt det skulle vara att höra och se allt live.
Sen hände det! I julas fick jag biljetter av mina ”svärföräldrar” att se honom live och jag blev överlycklig. I torsdags var stunden kommen. Här är några punkter som jag alltid kommer minnas.

  • Mannen som sjöng Circle of Life Lion King (Disney-filmen som jag såg som liten) var där. Ni vet, den där… MAAAAAAA sevenyaaa mamamiitsibabaa… 😉 Alltså hur coolt?!?!
  • Hans Zimmer upplyste slagverket vilket Martin blev väldigt glad över. Han spelar ju själv slagverk och vet hur det alltid en tendens i orkestrar att ”falla undan” lite och inte synas och uppskattas lika tydligt som exempelvis violiner och cellos. Men igår handlade det till stor del om slagverk med tydliga upplysta solon bland annat. Väldigt bra, tyckte vi!
  • Under konserten så nämnde Zimmer att en person i hans band/orkester hade fyllt år och helt plötsligt – out of the blue – börjar hela Globen sjunga Ja må han leva för full hals. Och i cirka femton sekunder står alltså Zimmer och undrar vad tusan det är vi sjunger, hehe. Jag har aldrig varit med om något liknande, det var en häftig upplevelse.
  • I samma veva att jag nördade Dark Knight-trilogin så blev jag helt tagen av Heath Ledger som spelade Jokern. Jag gick igenom en rätt tuff period då i mitt liv och på nåt sätt blev han min stöttepelare (vilket låter jättekonstigt I know). Zimmer jobbade mycket tillsammans med Heath och talade om honom medan de spelade Why do We Fall? och där och då insåg att det var det närmaste jag någonsin kommer komma Heath och 15-åriga jag blev otroligt rörd.
  • I slutet av konserten, ni vet efter de har klivit av scenen och sedan kommit tillbaka för ett extranummer, så spelade de Time från filmen Inception. Det är en pampig låt, men slutar på ett sådant sofistikerat och enkelt sätt. Ni som hört låten vet vad jag talar om. Så från att först ha hela orkestern spelandes övergår det till att hela scenen blev svart och endast Zimmer vid pianot är upplyst. Och han spelar de sista ackorden från Time. Och det är så magiskt. Så magiskt.

Bilder lånade från nätet. 

Uppdatering

Ursäkta dröjsmålet med inlägg men here I am! Tillslut. En rad saker har hänt sen jag bloggade sist och en av de sakerna som hänt har varit väldigt jobbig men det tänker jag inte nämna här tyvärr.

Hur som helst så har jag och Martin äntligen bokat en resa för oss två i sommar. Dock ska vi ”bara” till London men det är första gången vi åker bara vi två så bara det betyder mycket. Vi ska dock slå på stort med en musikal som jag bara drömt om att se – Lion King, tivoli Thorpe Park (Gröna Lund är en ingenting i jämförelse), Harry Potter-muséet och så en massa shopping förstås. Sen ska vi bo precis vid King’s Cross så vi kommer vara mitt i staden och ha nära till… allt. Hehe. Det kommer nog bli riktigt najs, jag längtar så!

Annars då? Jomen alltså… Vädret. Självklart måste det nämnas. Vad är detta?? Först en vecka med riktig värme och sen, hör och häpna, snö! Jag som tyckte synd om dem i norr för att de hade snö på valborg… Den som skrattar bäst skrattar sist antar jag.

Ni ser blomman i vänstra hörnet på bilden? Den blomman fick jag när jag slutade på dagis (d.v.s. när jag var fem år), och den lever än!

Idag var en ledig dag för mig och mamma så vi spenderade hela förmiddagen med att se Downton Abbey (trots att vi båda redan sett alla säsonger. 😉 ) Efter ett tag så joinade Misse oss som kurade ihop sig vid mitt ben. Mys. <3

Påsk i Luleå

Jag tog ledigt och åkte upp till Luleå en vecka för att fira påsk där. Och träffa familj såklart. Farmor, farfar, mina kusiner och fastrar. Vi åkte skidor ute på isen vilken kändes helt bakvänt med tanke på att det inte finns någon is i Stockholm. Och massvis med snö fanns det. Så sjukt att tänka att all snö är borta om ca 2 månader – hur fort det går.

Här är jag och kusin Elsa.

Lillasyrran fick åka pulka som pappa drog efter sig. Känns som att alla i min familj – inklusive jag själv – nån gång åkt den där pulkan. Den har några år på nacken.

En sak jag kommer minnas från i påskas var all god mat och fika vi åt. Herreguuud, så gott. Och som jag ätit! Nu har jag blivit tvungen att tvinga mig själv på en 6-dagars socker-detox. Dvs, inget godis eller fika – och ni förstår hur lätt det är när man jobbar på ett konditori/bageri. NOT. Men jag har klarat det hittills, bara fyra dagar kvar nu.

Fästingar, körkort & serier

Dagen startade med att jag kände ett bett på insida låret och när jag kände efter så satt det en fästing där. Jag avvvvvskyr fästingar. Och Värmdö kryllar av dem dessvärre. Häromdagen hade katten tre stycken som satt i pälsen så vi fick lite småpanik och åkte till djurbutiken och köpte fästinghalsband och dylikt. Herregud, det har varit vårvarmt i vadå, tre dagar och fästingarna dyker redan upp… Suck.

Idag ska jag leta fram mina sommarskor, solglajjer och vårjackan. Jag har dessutom varit på körskolan idag och pratat lite angående körkort och vad nästa steg är för mig. Jag har ju precis fått lämpeln så nu ska jag försöka boka in handledarkurs och kanske till och med köpa en billig bil på blocket. Det om något vore en riktig motivation till att ta körkort. 

Senare idag ska jag ta mig en springtur runt Värmdö. Det här vädret är så fantastiskt så det går liksom inte att bara sitta inne. Dock fastnade jag för en Netflix-serie imorse som heter Tretton skäl varför. Jag läste boken när jag var tonåring och tyckte den var skitbra så jag ser verkligen fram emot serien. Jag har bara sett två avsnitt och tycker än så länge att den är bra. Har dessutom sett färdigt SKAM – den superomtalade serien som jag var lite skeptisk till först. Den var bra tyckte jag, själva storyn var lite förutsägbar men det som verkligen sålde serien till mig var när kärleksrelationen mellan Isak och Even blev huvudfokus. Det för mig gjorde hela serien. ❤ 

Kolla in min 100% veganska lunch som jag gjorde. Ris, sojanuggets, sojafärs, grönsaker, sojabönor och tomatsås. Oj, mycket soja det blev. Insåg inte det förrän nu när jag skrev det, hehe.

Nu ska jag sticka ut och springa!

På sistone

Fint väder påverkar verkligen humöret. Senaste dagarna har varit underbara. Jag har varit ute; krattat löv (tomten har inte krattats sen typ 1923 by the look of it…), sprungit en runda på 2,5 km vilket inte låter mycket för världen men dels så är det terräng med backar och så är jag väldigt otränad just nu. Så det räckte verkligen. Men bara själva känslan av solen i ansiktet gör så mycket. Jag satte mig ute på en stol, invirad i filtar och en smoothie i handen – och satt så i ca två timmar. Jag bara njöt till 100%.

Annars då? Det som hänt på senaste tiden är bl.a. att jag och Martin tog in på hotell. Vi älskar Elite Hotels och har testat tre av deras hotell, sist var vi på Marina Tower. Alltså, vilken utsikt vi hade med vy över vattnet och Gröna Lund på andra sidan. Senare på kvällen käkade vi på vår favoritrestaurang Michelangelo i Gamla Stan. Så mys. <3 

Såhär såg jag ut. Please ignorera den smutsiga spegeln.


Häromdan var min moster och kusinerna här och såg nya huset för första gången. Och titta vad fin hjortonsylt vi fick som moster min hade gjort och sedan utsmyckat själv.


Och så denna inflyttningspresent då: ett gigantiskt glas fyllt med godis. Glaset är numera tomt och används som mitt vinglas. 😉 Hehe.

Gamla vs. nya jag

En sak jag tänkt på sistone är hur mycket jag förändrats på senaste åren. Speciellt det senaste året. Jag har växt till mig och fått andra värderingar än tidigare. Vuxenlivet känns mer aktuellt än nånsin, d.v.s. flytta hemifrån och bo med Martin, skaffa körkort etc.
Jag skriver dagbok och har gjort det sen jag var typ 13 och när jag häromdan läste mina gamla texter så kände jag knappt igen mig själv. Jag läste om saker som jag med tiden glömt bort, och jag kände spontant att det här har väl ändå inte jag gjort? Det kändes lite absurt på nåt sätt eftersom det är sånt som jag knappast skulle göra nu. Dock har jag aldrig levt särskilt vilt tonårsliv och druckit mig stupfull på fester tex. Visst, klart man har varit rund under fötterna men jag har alltid haft en känsla för när enough is enough.

Min pojkvän har bidragit mycket till den jag är idag, och jag är så glad för att han kom in i mitt liv när han gjorde det. Jag var inne i en ganska förvirrad period i mitt liv och jag bokstavligt talat såg honom som min prins på sin vita häst som red in och räddade mig. Våran relation har ändrats sååå mycket på fyra år och det har helt ärligt bara blivit bättre och bättre för varje år tillsammans. Vi har liksom växt upp tillsammans och jag känner sådan genuin värme när jag tänker på oss, hur små vi var när vi träffades och hur många år och upplevelser vi har framför oss. Självklart finns det stunder som är jobbiga men de är ju just det – stunder. De håller aldrig längre än så.

Jag har målbilder för den jag vill vara och blev därför så glad och överraskad när jag för några veckor sen hörde att en bekant sagt till min mamma hur snäll och go jag var. Först blev jag lite förvirrad eftersom jag inte hade gjort något speciellt för att utses snäll. Vi har ju träffats flera gånger förut för länge sen, varför skulle de säga att jag var snäll nu helt plötsligt? Sen kom jag på vad det kunde bero på: hon hade fått en ny bild av mig. Hon hade inte fått en chans tidigare att se den ”nya jag” förrän nu. Och det för mig blev ännu en påminnelse om hur annorlunda jag är nu jämfört med då.

Nu apropå nånting helt annat, titta vad jag hittade på Slussen. Nån hade lämnat kvar den med mening så att jag eller någon annan skulle hitta den. Det har hänt mig en gång förut och det gör verkligen min dag. När jag läst ut denna ska jag skicka den vidare till någon annan läsare. Kul va? 🙂

Blandade känslor

Idag var en dag med en del blandade känslor. Jag gick och la mig med glädje över att jag nu är långledig. Men på sistone har jag verkligen gillat att jobba och haft riktigt kul på jobbet så det kändes nästan lite trist att vara ledig. Men bara nästan, because who doesn’t love ledighet liksom.
På morgonen vaknade jag av två saker: mitt alarm och byggarbetarna som håller på att bygga ut vardagsrummet. Men trött som jag var så halvsov jag fram till klockan 11. Vaknade med ångest cos why not, min kropp gillar att ha ångest utan orsak men det gick över som tur var efter jag druckit te, käkat frulle och sett ett avsnitt av Gossip Girl. Sen gjorde jag mig i ordning, halv-sminkade mig (dvs ett halvhjärtat försök till att se lite fräschare ut men orkade inte gå hela vägen med mascara osv) och begav mig sedan in mot stan. När jag kom till Gullmars så fick jag en spontan impuls att gå till våran gamla lägenhet, så det gjorde jag. Herregud, vad mycket nostalgi. Alla barndomsminnen med min dåvarande bästis, alla ställen vi var på och alla lekar vi lekte. Det var rätt intensivt och blev tillslut överväldigande. Men det kändes rätt bra ändå att sitta i parken i solen och bara tänka på alla minnen. Lite lustigt hur man glömt hur vissa saker ser ut, men sen ser man dem och blir påmind av minnen beträffande den saken, typ några stenar som fanns i parken som vi brukade leka på. Eller ett stort klätterträd – som nu sjunkit ihop ännu mer. Eller ett stort hål i marken som man kunde klättra igenom, men jag vågade aldrig göra det. Ja, ni fattar. Mycket minnen. Efter det facetime:ade jag Martin en stund innan jag begav mig vidare in till stan för att kolla runt lite. Köpte bland annat nytt té från NK, var duktig åt käkade vegetarisk sallad med mozzarella och en avokadosmoothie, bokade tid för syntest etc. Tillslut övertalade Martin mig att besöka honom på O’Learys en stund innan jag åkte hem. Var inte så sugen på att gå dit eftersom jag var där kvällen innan och käkade men jag körde på en yolo och åkte dit ändå.

Inte så jätteintressant dag egentligen. Men så såg min dag ut. Imorgon skulle jag vilja gå till Fotografiska, men vi får se om det blir av. Ciao!