Semester

Jag är nu inne på tredje veckan av semestern och det har verkligen inte varit en händelsefull semester jämfört med hur det har varit tidigare. Men det är rätt skönt faktiskt. Jag har tid att göra sånt jag annars inte hinner eller orkar under vardagen. Läsa böcker, se ifatt lite serier, slappa, fixa smågrejer här hemma, komma ikapp med tvätten, gå på långpromenader, ja ni vet, smågrejer. På söndag ska jag däremot till Luleå till farmor & farfars sommarstuga. Jag längtar så. Det var så länge sen jag träffade dem.

Titta vilken fin present som väntade i mitt skåp innan jag gick på semester! Bästa Erika. ❤️

Det var ju ett tag sen jag bloggade sist så jag tänkte gå igenom lite av det som hänt på sistone:

För det första så har jag gått till en acnespecialist. Jag har ju på senare år fått enorma acnebesvär som dessutom lett till en hel del ärr, vilker jag fortfarande tycker känns otroligt orättvist och sorgligt, för det har verkligen tärt på mitt självförtroende. Jag är ju den personen som verkligen älskar att gå osminkad. Även om det är kul att sminka sig så finns det ingenting som mäter sig med känslan av att känna att man inte behöver smink, att man är fin ändå. Och så har det inte varit för mig på senaste tiden. Så därför gick jag till acnespecialisten för en hudanalys och en rekommenderad kur och produkter. Jag tänkte att om någon kan fixa detta så måste det vara de. Och helt ärligt, jag märkte resultat bara på första veckan, även om det är mycket kvar att åtgärda. Det är starka krämer med en del kemikalier som man undrar hur bra de faktiskt är för huden, men… allt annat jag testat har inte hjälpt så att jag gör det jag kan. Jag behöver bara på huden i balans igen. Det får vara värt det.

Jag har klippt mig! I know, spännande eller hur? Jag kan inte minnas senaste gången jag klippte mig, jag minns bara att varje gång jag går till frissan så lovar jag frissan att gå åtminstone en gång varannan månad. Men det händer ju aldrig hehe. Jag var så nöjd över min längd på håret, och även om mitt hår är friskt (enligt frissan) så blir det alltid slitet i topparna om man inte klipper. Så ca en decimeter åkte av men det kändes såklart mycket mer. Men nu när jag vant mig känns det jättebra.

Midsommar! Den firades hemma hos mamma i år, det var tänkt att vi skulle åka till Västerås till min moster först men så blev det lite andra omständigheter så vi var tvungna att stanna hemma istället. Mamma hade gjort vääääääääärldens godaste silltårta. Alltså gud jag hade kunnat äta upp hela själv. Jag håller på än att lära mig att äta sill men det tar fortfarande emot lite, men blandade man den såhär som den var i tårtan, ohmajgadd, så gott. Till efterätt var en suuupersmarrig vit choklad/jordgubbspaj! Mm-mmm!

Jag har äntligen fått hem mina tavlor! Wiiie! Vilket satans projekt det blev. Har aldrig haft sån beslutsångest i mitt liv tror jag haha. Är fortfarande inte 100 på att jag är helt nöjd men what the hell, det får duga. Nu ska de bara hängas upp också. 🙄

AW med jobbet! Det var jättehärligt verkligen, och behövligt för sammanhållningen. Det var Sverige mot.. ja vilka var det nu igen, Mexico? Hur som helst- VM-match, så vi startade nere vid hamnen och såg på matchen, sedan drog vi vidare till en av våra ställen där de förberett mat och massa dryck. Därefter gick vi till Blå Blom och såg Måns Möller och Tomas Järvheden på standup. Rätt kul! Dock var den sistnämnda mycket roligare i min smak. Gröna Lund! Såklart. Ingen sommar utan åtminstone ett besök dit. Jag och Martin passade på när det var lite halvskruttigt väder för vi tänkte att det skulle bli mindre folk, men så sken himlen upp och det blev tokvarmt istället. Hehe, jaja. Vi hade kul. Jag har ju en regel och det är att jag aldrig någonsin kommer åka någon form av frittfall igen, men Martin åkte allt, till och med det nya frittfallet där man tiltar ner i 90 grader så man stirrar rakt ner i marken när man faller. Sen försökte vi oss på Insane som jag älskat i alla år och dar men satan vad vi kände oss gamla efter den åkturen, haha. Vi hade ont överallt (speciellt Martin som är så lång), och g-krafterna var lite too much. Haha.

11 juni

Nu har jag bara en vecka kvar till 4 veckors semester, varav 5 är arbetsdagar. Wiiie! Jag hoppas så innerligt att vädret håller i sig bara så att det inte får för sig att slå om om en vecka. Det hade varit rätt så surt.

Förutom jobb så har det blivit en hel del balkong-häng, där Martin och jag spelat Snakes & ladders (rätt hjärndött spel, men ganska kul ändå, dessutom är det det enda spelet vi äger hehe). Jag försöker hålla mina plantor vid liv, som i min förtvivlan bara dör trots mina försök att läsa på vad de vill ha för att trivas. Jag förstår liksom inte vad det är jag gör för fel vilket irriterar mig. Dessutom har jag försökt beställa hem lite tavlor, men just nu har jag sådan beslutsångest så jag har bestämt mig för att lägga ner det ett tag tills jag hunnit sova på saken.

Idag fick jag en bukett på jobbet av en kvinna som sa att hon inte ville ha dem. Det gjorde min dag kan jag säga. Så fin bukett dessutom! Hur kan man tacka nej till en sådan liksom? 🙂

Martin och jag var lediga på samma helg för första gången nu på jag vet inte hur länge så i lördags bjöd vi över mamma på middag. Martin hade gjort i ordning så vi ”stekte” lax på våran Himalayan salt rock. Alltså en stenplatta gjord av 100% salt som man värmer upp i ugnen som man sedan lägger på valfri mat på. Svingott. Till efterätt gjorde jag en jordgubbskladdkaka men som däremot hade behövt vara en stund till i ugnen hehe, den var rätt lös även för att vara en kladdkaka.

Recept från bagerskan.se

Fördelen med att bo ihop med en bartender – det blir goda drinkar. 😉

Jag passade på att köpa en ny matta och en steghylla bl.a. när de ändå skulle åka bil hit från Värmdö. Det blev himla fint! Kan visa ordentlig bild på det i ett senare inlägg men här nedan syns lite grann i alla fall. För övrigt så himla fin och somrig färg på blomman jag fick av mamma.

Söndag

Det är så skönt att komma ut till naturen lite. Även om jag är lite av en ”city-girl” så finns det inget jag älskar mer än att ta en break från allt stadsliv och bara sätta mig på en sten ute i naturen. Helst nära vatten också. En av mina favoritplatser på jorden är vid min farmor & farfars sommarstuga, att gå ut till bryggan själv på kvällen, sätta sig på deras båt och bara sitta där och stirra ut på vattnet. Det är livet för mig.

Jag känner ofta av en slags ångest eller oro som jag har svårt att skaka av mig, särskilt svårt är det eftersom jag inte vet varför jag har det. Men som en psykolog sa till mig: åldrarna 18-28 är ofta de mest förvirrande och kanske rentav jobbigaste tiden i många människors liv. Kanske krävs det inte särskilt mycket för att vi ska känna oss lite vilse i livet eftersom det redan är så mycket som pågår. Vi ska veta vad vi vill ha för karriär, plugga på universitet, vi ska hitta eget boende, vi ska tjäna pengar osv., samtidigt som vi ska försöka hitta vår egen mening med livet. Stackars hjärnan går på högvarv.

Just därför är det så skönt, för mig, att sätta mig en stund. Och sitta. Bara sitta, tills hjärnan lugnar ner sig och tills jag bara ser det som är framför mig. Blomster, vatten, fåglar som kvittrar, båtar som seglar förbi, molnen som rör sig. Det är så vackert, nästan lite romantiskt. Jag blir återigen kär i livet, och kan sedan lugnt traska hemåt till vardagsbubblan med en god känsla i magen; att livet löser sig nog.

11 maj

Den här jobbveckan har varit såååå lång och rätt händelsefull. Häromdan’ så fick en kund för sig att kissa i våra lådor på jobbet där vi har rena sanitetspåsar och toalettpapper m.m. Suck. Det var bara att slänga allt och rengöra samtidigt som man står där och hulkar. Det är inte ens första gången det händer, en gång kom det fram en kvinna med ett barn och sa att ”det står en man och kissar i papperskorgen”… Jo, tack. Ibland undrar man gott vad det är för fel på människor.

Förutom jobb så har det varit mycket utöver det. Liksom, Slussen flyttade på hela bussterminalen = kaos. Men jag tycker dock om den nya terminalen, bortsett från att folk inte fattar hur de ska köa, trots den (enligt mig) tydliga markeringen på marken. Inget kan göra mig mer irriterad på morgonen än när folk inte förstår kö-principen. Liksom, när de måste stå bredvid en – jag blir galen. Haha.

Jag och Martin tog äntligen tag i att måla vårt sovrum vilket innebar att vi var tvungna att flytta vår säng till vardagsrummet, vilket var… tungt. Men idag målade jag klart det sista i alla fall, så nu återstår det sista problemet: om vi ska vända på sängen och ta in en byrålåda där eller om vi ska ha kvar spegeln där istället. Ja, vi får se hur det blir. Vi har fått lite möbler till balkongen också vilket typ tar upp hela balkongen. Jag trodde ändå att vi skulle ha lite mer plats för annat, men tydligen inte. Jaja. Jag ska försöka få upp lite tavlor hemma också, men jag tycker det är skitsvårt. Det finns ju jättemycket fina tavlor men de måste ju ändå ha nån koppling till varandra, och så ska de gärna vara lite personliga också. Svårt, som sagt. Typ lika svårt som det var att välja kuddar till soffan, hehe. Jag hade nog aldrig kunnat jobba som inredare. Jag tycker att det är superkul att inreda men jag är inte så bra på logiskt tänk och så är jag supervelig. Ingen bra kombo, om man säger så.

Snart ska Martin byta jobbhelg så vi kan vara lediga tillsammans (äntligen, efter typ ett år hehe). Igår slutade han tidigt så vi tog en promenad runt Johanneshov, det var så mysigt. Han reagerade på att det var konstigt att det fanns ”skog” fastän vi är inne i stan, men det är det jag älskar med detta ställe: att det är en hel del natur, rätt nära till vattnet och trots det – inte överdrivet mycket folk.

Vi gick förbi flera supersöta och charmiga sommarstugor som man inte kan bli annat än kär i. Det är så lustigt för när jag gick på dagis så var vi ofta på utflykt i skogen och gick förbi dessa små stugor, så att gå där nu var så otroligt nostalgiskt. Vilka fina minnen. ❤️

Jag måste bara nämna vädret lite snabbt också, herregud! Var kom det bra-iga vädret ifrån? Jag får typ lite ångest över att det gick så fort, jag älskar ju våren, men nu känns det som att det övergick till sommar direkt vilket i min hjärna innebär att snart är det höst = ångest. Nä, usch. Försöker att inte tänka så och bara njuta istället.

Kunder man inte vill vara, del 2

Om ni har missat del ett i denna lilla serie så har ni den här.
Dessa är alltså kunder som jag stöter på varje dag. Här kommer några fler exempel på kunder som man inte vill vara. Tro mig. Hehe.

– Folk som inte orkar läsa
Kund: Du, vad är den där… Fyrstekakan för något?
Liksom, du läste titeln på den, men du orkade inte läsa raden precis nedanför där det står precis vad det är?

– Folk som vill att man delar på deras bulle/macka
Kund: Vi vill ha en kanelbulle som vi ska dela på.
Jag: Absolut, det finns en kniv där i buffén som ni kan dela med.
Kund: Aha… Kan du dela på den?
Man ba: Jovisst, det kan jag göra. Vill du att jag torkar dig också?

– Folk som inleder konversationen med att säga:
”Hejsan, nu kommer jag vara jobbig, hehe…”
Liksom, vad ska jag svara på det? Tack, vad skönt att du meddelar.

– Folk som ber om plastpåse och…
…som sedan ändå knöglar ner det i ryggsäcken. Man ba jaha, ok, meningen med plastpåsen var…?

– Folk som ska ha plastpåse för minsta lilla.
Kund betalar för en liten bulle.
Kund: Ja och så vill jag ha en plastpåse till det också.
Jag: Absolut, men vi har tyvärr ingen liten påse, så…
Kund: Nä men det gör inget!
Och så går hen iväg med en stor plastpåse med en liten liten bulle i. Fett värt.

– Folk som vill ha en ”vanlig”…
Kund: Jag skulle vilja ha en kopp kaffe och en vanlig fralla.
Jag: …ok, vilken fralla menar du då?
Kund: Jamen en vanlig, bara.
Jag: Ostfralla?
Kund: Nä, inte en sån.
Jag: Nähä. Ost & skinka?
Kund: Nää… alltså en leverpastejsfralla.
Jamen så bra. Tack.

– Folk som inte lyssnar
Jag: Det blir 150 kronor, tack. Behöver du en påse?
Kund: Nej tack.
Jag: Ok. Vill du ha kvittot?
Kund: Näe… Men du, kan man få en påse eller?

– Folk som verkligen verkligen söker ens blick
De står verkligen och stirrar på en och söker ens uppmärksamhet, och när de väl får den, DÅ först börjar de titta vad de vill ha.
Jo nämen, jag har ju inget bättre för mig än att titta på dig i fem minuter medan du bestämmer dig när det finns andra som redan bestämt sig.

– Kunder som inte hälsar
Jag: Hejsan!
Kund sneglar bara på mig. Går direkt fram till bullarna och säger vad hen vill ha.
Ja nä men va inte trevlig då. NÄ ok.

– Folk som säger ”grejsimojs”…

Kund: Jag vill ha en såndär kanelbullegrejsimojs.

Snälla. Sluta. Bara sluta.

Fredagsunderhållning

Jag fann dessa videos häromdan och av någon anledning så tycker jag att de är vansinnigt underhållande. Balett som ska vara så propert och perfekt, då blir det en rolig kontrast när det inte riktigt är så.

Trevlig fredag på er. Enjoy! 😀

Torsdag

Åh, jag längtar så till våren. Häromdan så såg jag krokusar som var påväg upp och min själ blev så lycklig — äntligen!
Nu har vi dessutom börjat få ordning på grejer här hemma. Alla möbler är på plats, all kartong är borta, vi har äntligen fått tvättnyckeln (long story short: den har varit borta jättelänge och vi har inte kunnat tvätta på flera veckor så vi fick vänta på att de skulle göra en ny nyckel). Och utöver det så har det hunnit vara påsk, jag har sökt en engelskakurs på Stockholms universitet och Martin ska äntligen få byta sina jobbveckor så att vi är lediga på samma veckor igen. Livet känns med andra ord rätt schysst just nu!

Jag älskar våran lägenhet så mycket. I en drömvärld så hade vi fått köpa den och bo här för evigt, men, riktigt så lär det väl inte bli. Jag är lite less på att bara kasta bort pengar på hyra. Tänk om Stockholms bostäder inte skulle vara så vansinnigt dyra, vilken dröm det hade varit. Liksom, vem har 200-300 lax att lägga på en kontantinsats för en etta eller tvåa? Det är sjukt.

Annars då? Jo, jag har köpt nya vårskor som jag älskar. Inte alls dyra så kvalitén lär ju inte vara den bästa men äschhh.

För att tala om något helt annat så är det något skumt med mina händer. När jag vaknar på morgonen så har jag alltid jätteont i mina fingrar, eller lederna i fingrarna. Ok, jätteont är kanske att ta i, men de har liksom blivit stela och när jag böjer fingrarna så värker det, och det försvinner liksom inte. Dessutom har det bara blivit värre under det senaste året. Förut har det blivit bättre under dagens gång, så att jag har det värst på morgonen och på kvällen så är det nästan borta, men numera sitter det i 24/7. När jag tänker på led-ont så är det första jag tänker på någon form av reumatism, men det har jag svårt att tro att jag skulle ha. Kan jag ens ha det? Jag menar, brukar inte det vara en sak som man får som äldre? Och jag har inte ont i någon annan led förutom möjligtvis knäna, men det får jag bara när jag jobbar och står upp hela dagen så kan man ens ha det om det enbart är i fingrarna? Någon som har en teori?

Egypten 2018 – del 2

En av de nybyggda moskéerna i Hurghada. Fick verkligen ingen bra bild, vi var där lite hastigt och jag försökte ta bild genom ett stängsel. Men om jag förstod rätt så var detta den största i Hurghada. Kan ha helt fel dock. Häftig byggnad hur som helst!

Stranden var helt fantastisk för korallreven låg såpass grunt att man kunde gå eller simma till dem utan att dyka (dock var korallreven avspärrade med rep eftersom de förstörs om de rörs vid). Men alltså w-o-w, det är lätt en av de häftigaste sakerna jag upplevt. Jag har dock en rädsla eller en enormt stor respekt för stora hav (speciellt på natten då vattnet är alldeles kolsvart – usch), vilket är till Martins stora besvikelse då han älskar att dyka. Han har dykarlicens och får dyka ner till 50 m om jag minns rätt. Han har liksom simmat igenom sjunkna skepp med en gigantisk bläckfisk och tusentals olika fiskar. Jag skulle aldrig klara av det. Aldrig. Speciellt inte när han berättar hur lungorna kan explodera om man inte tryckutjämnar på rätt sätt osv… Nej, aldrig. Bara att sticka ner ansiktet i vattnet med ett cyklop och andas under vattnet är så onaturligt för mig och får mig att hyperventilera, men jag gjorde det ändå och vande mig lite efter ett tag. Jag hatar dock när fiskarna simmar nära en. Även om de inte bits eller gör något så är det obehagligt då de kan simma mycket fortare och smidigare än jag. Mamma och jag delar denna rädsla för hav men då hon haft ett vattentrauma som barn så är den rädslan lite mer grundlig hos henne, men trots det så vågade hon sig ut där hon inte bottnade – själv! Det säger ett och annat om hur fantastiska korallreven och fiskarna var.

Här ser ni min bråkiga pojkvän som försöker photobomba mina utsiktsbilder hehe.










Sista frukosten på hotellet då blev det kolhydrater i mängder. Pannkakor med nutella, croissanter med choklad och så vidare, hehe.

Väl hemma i Sverige igen så fick jag skjuts, hehe.

Egypten 2018 – del 1

Jag var borta i Egypten med Martin och mamma, Krille och lillebror Isak i en vecka i mars. Det var såååå skönt att komma till solen. Det gör sån skillnad att få se sol mitt i vinterhalvåret tycker jag. Maj gadd. Nu längtar jag tillbaka som bara den men aja. Får försöka stå ut med de ynka plusgraderna här hemma. 😛 Här under ser ni utsikten från mitt och Martins hotellrum. Såååå najs.

Vill alltid ha med mig en bok på semester så den här gången fick det bli Elaine Eksvärds självbiografi. Jag älskar självbiografier och älskar att höra andra människors historier. Bra och ögonöppnande bok för övrigt.

Hahaha, älskar den här bilden. Vi är alltså i en parfymbutik och Martins blick säger ju allt haha. Tror han tyckte vi dröjde lite för länge för hans smak.

De hade jättemycket vattenruschkanor men det här var nog favoriten, där man satt flera atycken i en stor badring. Här på bilden gick det så vilt till att Martin ramlade ur ringen när vi kom ner haha.

Här hade vi en mysig middag med utsikt över havet och egyptisk kvällsunderhållning.

Det är så mycket bilder jag vill lägga ut så jag tänker dela upp det i två delar (såsom jag brukar göra hehe). Del två kommer imorgon!

Helgen

I helgen var vi hos min moster i Västerås för att fira hennes födelsedag. Det var så mysigt, som alltid när vi är där. Vi pratade en massa strunt, drack gott bubbel, fikade en supergod semmel-kladdkaka (se bild nedan) med grädde och kardemumma på toppen. Alltså, så god. Speciellt dagen efter då den fick gosa till sig lite.

Köpte en ros till henne som jag tyckte var så fin, så roooosa.

Min outfit. Gillar min nya skjorta, ganska gullig tycker jag.

Och apropå nånting helt annat, så har vi äntligen fått våran IKEA-leverans nu med bland annat en soffa, soffbord, stolar och annat skoj. Vi fick ett berg med kartonger efter det, suck. Och det där var inte ens alla kartonger på bilden, hehe.

Fler bilder kommer sedan när vi städat ur kartongerna och det ser ut som ett hem igen, hehe. Trevlig fredag på er!

Kungligt möte

För er som känner mig vet kanske att jag är lite smått rojalistisk av mig. Jag vill påstå att jag älskar allt som har med prinsar och prinsessor och bling att göra, samtidigt som jag kan förstå att det finns både fördelar och nackdelar med monarki. Men konstitutionell monarki är ändå något jag förespråkar. Det är kultur, historia och blingbling. Hur kan man inte tycka om det? Hehe.

Hur som helst! Jag berättade ju att jag fick syn på Drottning Elizabeth II när jag och Martin var och kikade på Buckingham Palace i somras. Nu har jag råkat stöta på ännu ett kungligt möte, med betoning på råkat. Såhär:

Jag var på bussen mot Slussen och jag reagerar på att trafiken går ovanligt långsamt när vi närmar oss Slussen, så jag tittar upp och helt plötsligt kör drygt tio polisbilar förbi mig varav ca fyra av dem är stora svarta bilar med män i kostym i framsätet. Min första tanke var att åhnej, nu har det hänt något riktigt allvarligt. Nåt brott, terroristattack kanske? Fantasin skenar men jag släpper det för jag hittar inget på nyheterna som skulle peka på något specifikt brott.

Igår, alltså kvällen efter den incidenten, så sitter jag och scrollar på instagram när jag får syn på en bild på Prins William och Catherine som var på Fotografiska muséet tillsammans med kronprinsessan Victoria och prins Daniel. KLICK! Där gick det upp för mig – herregud, det var de som åkte förbi mig! De var mindre än en meter ifrån mig utan att jag hade an aning om det!

Flytten

Jag och Martin bor numera i Johanneshov. Jag har alltid drömt om att ha en egen lägenhet och nu får jag äntligen göra det. Visst, det var supermysigt att bo på Värmdö och det känns riktigt lyxigt att bo såpass nära inpå naturen. Jag kommer definitivt att sakna havet och stranden, men stugan var bara 26 kvm, ett rum (exklusive badrummet) vilket inte är mycket utrymme för två personer (som dessutom är ganska bra på att sprida ut grejer hehe). Stugan var nice att bo i – sålänge den var välstädad. Ja, ni förstår att det var lättare sagt än gjort. En annan anledning att vi flyttade är för att resvägen för Martin blev betydligt kortare, och med tanke på att han jobbar så sena arbetstider så fick jag nästan aldrig se honom på kvällen eftersom det tog en timme för honom att komma hem, och då hann jag alltid gå och lägga mig. Det blev rätt jobbigt tillslut. Nu tar det ca 10 minuter och jag hinner se honom på kvällarna igen. <3 För mig blir resvägen till jobbet lite längre men det gör mig inte så mycket. Jag gillar att ta bussen från Slussen och bara ta det lugnt, kanske ta en tupplur eller käka frukost. Det är rätt så mysigt.

Nu har vi beställt möbler från IKEA som förhoppningsvis kommer nästa vecka. Jag kan inte bärga mig för våran soffa. Gud så jag har längtat efter att få ha en soffa. Vi har satt ut tejp på golvet för att se exakt var möblerna kommer att stå, se bild nedan. Just nu har vi inga stolar så Martins föräldrar lånade ut två camping-stolar hehe.

Vårat sovrum till vänster. Bilden till höger är från Pinterest som jag tyckte var fin. Ska försöka göra på något liknande sätt så småningom.

Hallens garderob ser hemsk ut, och jag överdriver inte ens. Jag förstår inte vad de tänkte när de satte in nåt konstigt stolp-systems-garderob, inte ens våran hyresvärd tycker om dem haha. För att inte tala om den groteska guldiga tapeten då. Vi kommer att sätta in en ordentlig garderob där istället och sedan ha tyg för. Vi har sån tur att våran hyresvärd är så snäll och låter oss göra i princip vad vi vill med lägenheten.

Vi har ju även en liten balkong som jag kommer försöka inreda i sommar. Jag hittade en bild från Pinterest (surprise!) som jag ska försöka efterlikna. Det kommer bli så mys!

Årsresumé 2017

Det är alltid lika svårt att försöka komma ihåg allt man gjort under ett år, men här kommer den äntligen: den sena årsresumén!

Gjorde du något i år som du inte gjort förut?
Jag flyttade hemifrån! Det händer nog bara en gång i livet troligtvis.

Höll du några av dina nyårslöften?
Jag hade inga löften i år faktiskt. Såatte, nä. Mitt nya löfte är att prioritera sömn mer, läsa fler böcker och att lära mig att laga bättre mat. En kokbok för latmaskar, någon?

Genomdrev du någon stor förändring?
Förutom att jag flyttade hemifrån, vilket är en pretty big förändring så, på ett mer personligt plan så beslutade mig för att ta itu med lite hjärnspöken och sökte hjälp hos en terapeut.

Dog någon som stod dig nära?
Nej. Peppar peppar.

Vilka länder besökte du?
Englaaaaaand. <3

Är det något du saknar år 2017 som du vill ha år 2018?
Lite mer motivation kanske. Och mera husdjur, hehe. Har ju ingen katt runt omkring mig nu när jag inte bor hemma.

Vilket/vilka datum från 2017 kommer du alltid minnas?
Dagen vi släppte ut katten för första gången i nya huset på Ingarö, första dagen i stugan, dagen vi åkte till England, dagen då jag såg Hans Zimmer irl, dagen jag och Martin bodde på hotell, dagen då terrordådet på Drottninggatan skedde här i Stockholm, dagen jag köpte min bil, m.m.

Vad var din största framgång 2017?
Jag fick mig en vän.

Största misstaget?
Hmm. En gång var jag alldeles för godtrogen och gav pengar till en man som lovade ge tillbaka men aldrig gjorde det. Ingen jättesumma, men ändå, tillräckligt för att irritera mig på det.

Hur skulle du beskriva din klädstil 2017?
Stilren och sofistikerad. Förutom när jag varit hemma, då är det rena motsatsen haha. Jag försöker just nu spicea upp min garderob lite. Har så mycket tråkiga plagg som jag använder dag ut och dag in.

Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nope! Lyckats hålla mig fysiskt frisk i stort sett hela året.

Bästa köpet?
Oj. Svårt. Kanske våran kaffemaskin? Eller garderoben? Nej, nu vet jag – resan till England. Lätt!

Vad spenderade du mest pengar på?
Hyra! Förutom det: mat.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
En hel del grejer. Men en grej var när jag bakade julgodis med min kompis och drack Ernst-vin (fett gott btw, testa!).

Hur spenderade du julen 2017?
Vi ordnade julfrukost hemma hos oss. Jag höll dock på att glömma julgröten så klockan 02 på natten satte jag igång och koka gröt för att slippa stå och göra det på morgonen, hehe. Senare på dagen åkte vi över till mamma och öppnade lite presenter där och åt en massa gott. Jag har verkligen försökt att lära mig att tycka om mer julbordsmat i år, det blir lite trist att äta prinskorv och julskinka varje år.

Favoritprogram på TV?
Oj vad är det jag har sett i år..? Jag såg klart Pretty Little Liars, The Crown, Bonde söker fru och just nu ser jag Bron som är sååå bra.

Bästa boken du läste i år?
The Girls av Emma Cline.

Mest stolt över?
Mig själv för att jag tagit mig igenom året.

Vilka sånger kommer alltid påminna dig om året 2017?
Data & Picard av Pogo.
Blem av Drake (egentligen hela albumet More Life).
Janet av Berhana.
Only You av Zara Larsson.
Ingenting av Kamelen.
U-RITE av They.
All night av Beyoncé.
Fy faen av Hkeem.
Sinner’s Prayer av Lady Gaga.
Heavy av Linkin Park.
Rockstar av Post Malone.
Uno Dos av ¿Téo?.

Årets bästa film?
Vet inte faktiskt. Jag kan däremot säga vad årets sämsta film var, nämligen Mordet på Orientexpressen. Jag såg en affisch och tänkte att äh, kombon av mord och Johnny Depp kan ju inte gå fel. Men både jag och Martin tyckte den var fruktansvärt dålig.

Vad gjorde du på din födelsedag?
Vi var i stugan, åt pannkakstårta, gick till stranden, käkade på restaurang vid hamnen. Ni kan läsa mer om det här.

Hur känner du inför nya året?
Nu är vi ju redan en bit in i januari, men jag känner mig taggad. I år ska jag ta körkort har jag bestämt, vi ska flytta(!!) och den här gången flyttar vi till… *trumvirvel* Gullmarsplan! Såå bra läge och nära till allt verkligen. Vi skrev på kontraktet idag så snart kommer vi hyra en 1,5:a. Ser så fram emot det, det kommer bli så fint! Utöver det så har jag lite planer på att börja plugga engelska i höst. Yes, hör och häpna, plugg. Jag som råvägrat allt plugg sedan jag tog studenten, hehe. Men jag tänkte att varför inte? Jag har ju dessutom all hjälp jag kan få med tanke på att Martin och hans familj är från England. Kanske vikariera lite som engelskalärare? Vem vet. Förhoppningsvis kommer detta år att bli bättre än det förra. Även om sommaren typ var den bästa någonsin så var det en mycket tung vår och höst. Menmen, jag traskar på här i livet, glad över att jag har någon som traskar vid min sida. Jag har en känsla av att det här året kommer bli mycket bra. <3

Jul 2017

Jag har varit så kluven i år över var jag skulle spendera jul, om jag skulle åka upp till Luleå eller stanna här och spendera första julen tillsammans med Martin sen vi flyttade hemifrån. Det blev det sistnämnda. På nåt sätt kändes det viktigt att uppleva första julen här tillsammans. Sen har det varit så kul att få köpa julpynt och pynta precis som man vill ha det, att få planera och förbereda, att baka och greja. Herregud vad jag har kämpat den här julen, haha. Nu sådär lite i efterhand så känner jag nästan att jag fokuserat lite för mycket på att inhandla allt pynt och förberedning, att någonstans där på vägen så tappade jag lite känslan för julen. Alltså att planeringen tog över för mycket och tog kål på julkänslan lite. Det kanske är därför många tappar den här julkänslan ju äldre man blir? Men det blev ju bra tillslut. Nu kan jag pusta ut lite och istället glädja mig över att jag slipper inhandla dukar, julgranskulor annat ”basic” julpynt nästa år.

Hej bloggen!

Jo då, jag lever. Alive and kickin’!

Idag var jag skrivsugen och vill skriva av mig lite. Det kan vara skönt o göra det ibland. Oftast skriver jag ju ner mina tankar i min dagbok, men det är tusen gånger mer bekvämt att skriva på tangentbord.

Jag såg idag dokumentären ”Meltzer och döden” som det har varit reklam för lite här och var. Jag har alltid haft lite svårt att ta Meltzer seriöst om jag ska vara ärlig, kanske just för att de gångerna jag sett henne har det varit i skämtprogram och dylikt. Men det var en jättefin serie och fina tankeställare hon hade satt igång, verkligen. Det fick mig lite att reflektera över hur man vill vara som människa och hur man vill uppfattas som person. Jag har så svårt att förstå människor som är så genom-bittra att liksom solen går i moln så fort hen går in i rummet. Man liksom bara känner hur man sjunker ihop och allt blir lite lite besvärligare bara för att hen besudlar ens omgivning med bitterhet.

När man jobbar i serviceyrket så stöter man på enorma mängder nya människor varje dag, och man interagerar med främlingar på ett sätt som jag annars utanför jobbet inte skulle känna mig helt naturlig i. Jag är en introvert och har svårt att känna mig bekväm med exmpelvis ögonkontakt, eller svårt att ens kunna starta eller upprätthålla en normal konversation. Småprata, liksom. Men jag försöker verkligen, och jag hoppas verkligen att andra ser det. Mitt mål är att folk som pratar med mig ska känna att våran konversation genomsyrar dem med en känsla av välvilja och öppenhet. Det låter lite diffust kanske, men för mig känns det viktigt. Det är viktigt hur man pratar med medmänniskor, och vilken känsla man vill lämna efter sig efter att konversationen är slut – om det låter logiskt? Jag vill ha en karisma som folk drar sig åt. Men det är ju lättare sagt än gjort, kanske.

Utan att nämna namn eller peka finger så finns det vissa människor i mitt liv som är lite mer framträdande i just bitterhets-auran. Jag tycker det är fruktansvärt tråkigt och framförallt onödigt, samtidigt som jag tycker att det är så oerhört fascinerande. Jag är väldigt mycket för att inte döma folk utan ha gett dem en chans, och jag älskar att tänka att det finns en orsak till att människor är som dom är. Beteenden i barndomen skapar beteenden som vuxen. Och det är nog det jag inte riktigt har kommit underfund med ännu, vilka slags beteenden som kan skapa bitterhet. Det väcker så många frågor hos mig, som att: märker man inte själv att man ger ut en dålig energi? Kan man inte känna på sig att man inte är omtyckt var man än går, och i så fall – vill man inte göra något åt det? När man som kund kommer in och alla i personalen tänker ”åhnej inte hon”, kan man verkligen verkligen inte känna av det då? Eller, är man så inne i sin bubbla så man stänger ut all empati och vänlighet? Jag vet inte. Det är nästan så man skulle plugga till psykolog eller liknande bara för att man skulle vilja förstå människor på ett mer logiskt plan. Om det nu är möjligt.

Nej, nu hörrni. Nu ska jag laga svampsoppa. Om den blir god, det återstår att se!