Martins föräldrars nya hus har mycket skog på baksidan och en hel del rådjur och till och med älgar som stryker omkring. Hur som helst så bestämde de sig för att göra ett litet experiment, nämligen att lägga ut rådjursmat varje dag på en tallrik och ringa i en klocka tre gånger för att ”kalla” på rådjuren. Svårt att säga om de reagerar på klockan eller om de bara råkar ha vägarna förbi, men maten går åt varje dag och vi kan stilla och fascinerat se på från matrumsfönstret.

Martin kom sedan på idén att binda fast sin GoPro kamera i ett träd och lyckades då filma rådjuret när den åt så vi fick se den ”live” på riktigt nära håll. Sen la han den på marken och fick ännu bättre bilder och det här är en av många bilder som min kära Martin lyckades ta.  Jag är helt förundrad över hur coolt det är!

Det är två rådjur som oftast kommer dit och äter, vi kallar dem Betty & Bub! På bilden tror jag är Bub. 🙂

Så kan man ju också underhålla sig själv på tåget eller bussen.      

Jag var iväg på två gympapass under sportlovet och sen har jag inte lyckats dra mig iväg till Friskis igen förrän nu i onsdags. Jag och mamma gymmade i typ en timme och saaaaaatan vilken träningsvärk jag har. Första dagen kände jag ingenting men nu, tre dagar efter känns det rejält. Aj aj aj. Det känns lite som att jag har ett jättestort blåmärke längs hela ryggen och magen och varje gång jag böjer mig lite så river det i blåmärket. Ja, ni vet säkert själva hur det är med träningsvärk men det här måste vara det värsta jag varit med om, haha. Det ser lite lustigt ut när jag försöker ta mig upp ur soffan. Sen har jag ont i benen och armarna och bröstet och rumpan, ja överallt egentligen…

Jag var rätt hungrig efter gymmet i onsdags så jag körde på en halv banan, lite kvarg, en klick mandelsmör och kanel. Jag mosade ihop det till en enda gegga, hehe. Så gott!



Nu är det dålig närvaro på bloggen men så måste det bli ibland, speciellt nu när jag har åttioåtta dagar kvar innan jag tar studenten. Nu gäller det att ta i allt vad man har och då kommer andra saker i kläm, däribland bloggen.

Den här veckan har vart en bra och produktiv vecka. Jag kämpar med att få ihop alla skolämnen – speciellt matten, den kämpar jag mest med nu. Men det har samtidigt gått väldigt fort och jag har känt mig allmänt glad hela veckan. Kan det bero på det underbara vädret? Det är så sjukt energigivande och glädjande när man vaknar efter en god natts sömn, drar upp draperiet och ser solen som ler mot en.

Igår var en lite speciell dag. Efter skolan så mötte jag mamma för att snabbt ta en munsbit och sen gå vidare till en bokrelease. Det var Åsa Hellberg som släppt sin nya bok Toscana tur och retur. Vi minglade runt och knaprade på lite chips, torkade jordgubbar och äpplen och lyssnade på henne som pratade om sin nya bok.  Det var en kul upplevelse och det var även en del kändisar där. Robert Wells var den enda jag kände igen men mamma kände igen flera. Det var lite lustigt att se just Robert där eftersom jag precis innan bokeventet hade pratat med min pianolärare som sa att hon tillsammans med sin talangfulla dotter ska på turné med honom.

Här är en bild från eventet i Bonnierförlagens hus på Sveavägen. Jag är tjejen i blå skjorta och vitt hårband. Bild tagen från Åsa Hellbergs blogg.

Det verkar vara lite strul med min blogg just nu. Jag vet inte om det beror på den bytta designen eller vad annars det skulle kunna vara, men det är skitfrustrerande. Jag har äntligen hittat en design som jag är nöjd med och så vill den inte fungera normalt – grrrr… 

Hur som helst så tröstar jag mig med att läsa en god bok istället. Jag insåg att titeln i bilden inte syns så bra eftersom den är alldeles guldglansig och ljuset gjorde att det blänkte och ja, så kan det gå haha. Boken heter i alla fall Lady Almina och verklighetens Downton Abbey  av Lady Fiona Carnavon. Den handlar alltså om det riktiga slottet som Downton Abbey spelades in i som egentligen heter Highclere castle. Författaren är som jag förstått den nuvarande ägaren av slottet och hon ger lite spännande insiderinformation och bilder därifrån – jättespännande med andra ord för en Downton-nörd som jag!

Jag har hört någonstans att Downton, nej förlåt Highclere Castle, ska öppna ett hotell såfort de spelat in den sista säsongen av Downton. Om det stämmer vet jag inte, men guuuud så spännande det vore. Det är ett mål jag har i livet att någon besöka det slottet och gärna andra slott som Castle Howard (googla det och se hur fantastiskt det ser ut!) Förmodligen är det svindyrt men man får väl köra på en yolo någon gång, hehe.

Jag, mamma och min moster gick på Hallwylska muséet för några år sen för att se de riktiga klänningarna och kostymerna som de hade haft på sig under inspelningarna i Downton. De var bara där under en kort tid men det blev en väldigt häftig upplevelse. Hallwylska-inredningen är lite lik Downton så det kändes nästan som man var där i England. 😉



Lilla Misse har fått en infektion i/på örat. Förmodligen har han blivit klöst eller biten som lämnade ett sår som sedan blev infekterat. Stackarn. Han gillade verkligen inte att sitta i buren, ännu mindre att åka bil. Tyvärr så måste han åka in imorgon bitti igen eftersom de inte kunde göra något åt honom nu. Han ska nämligen inte ha ätit på 6-8 timmar innan veterinärbesöket men det visste vi inte så det får det bli imorgon istället. Men det kommer bli bra ska ni se, det är inte så jättefarligt som tur är.

Det kändes kul när veterinären berömde Misse och sa att han var så fin katt för det är han verkligen.  Världens finaste katt som gjort sig förtjänt av lite kattgodis. 🙂

God morgon alla fina! Idag är det exakt hundra dagar till jag tar studenten. Nu är det nedräkning på riktigt, usch det går för fort nu tycker jag och ändå så kan jag inte bärga mig tills den dagen kommer.
Nä, nu ska jag ta och knata iväg till stämrep med kören min. Vi får se hur det går, jag kan i stort sett låtarna men inte texterna. Texter är min svaga sida, speciellt på andra språk som franska och tyska som vi ”tyvärr” även ska sjunga på uppkommande konsert. Ska bli spännande, hehe.

Mitt humör denna morgon.