Sånt här tycker jag är så coolt. Vardaglig science som bara dyker upp på ens matta som om det vore ingenting, och ändå är det så otroligt avancerat och komplicerat och coolt! Ni får ursäkta mig, jag blir så exalterad, hehe.
Förresten, visst kammar vi hem Mello-segern idag va? Det vore ju kul (och dyrt för Sverige). 😉
Igår blev jag rastlös så jag satte igång och gjorde en egen liten kalender med post-it-lappar. Ja siffrorna blev ju sådär lagomt ojämna och snea hehe, men helheten blev fin tycker jag. Frågan är bara om jag ska riva ner en lapp var dag eller om jag ska kryssa ut dem. Tror jag kör på det förstnämnda. Tanken med det här är för att få en bra överblick över hur många dagar som är kvar. Det blir mer ”real” om jag får se det minska fysiskt snarare än att bara se en siffra minska på min app.
Stillhetens tid,
Ovissheten härjar,
Dröjande, släpande,
Tung och lömsk.
Pinande, oroande
Men dock så glömsk.
Stillhetens tid,
Jag ser nu ljuset,
Dröjande, släpande
Men ljust ändock.
Närmande, smygande,
Obemärkt.
Stillhetens tid,
Ovissheten klarnar,
Kärleken härjar,
Rörelse
Kraft
Liv.
Himlen har varit så deprimerande och så nu tillslut så klarnade det och det var som en tyngd lyftes bort över bröstet. Då kom jag att tänka på en dikt som jag skrev för ett tag sen, jag letade upp den och jag kunde först inte tro mina ögon när jag såg vilket datum jag skrev den. Idag för ett år sedan – och den kunde inte passa bättre idag.
Tick tack, tick tack. Tjugotvå dagar kvar.
Jag är övertygad om att såfort det blivit sommarlov och jag hunnit lugna ner mig och insett att det inte blir mer skola så kommer jag sakna det jättemycket. Det är så lätt att bli nostalgisk. Men just nu känner jag bara att jag inte vill något hellre än att sluta skolan och ta sommarlov, jag är så fruktansvärt skoltrött och less på allt.
Jag fick för övrigt ett lite tråkigt – men inte helt oväntat – besked från stockholms stad att jag inte fick sommarjobb hos dem, men jag håller hoppet uppe ännu eftersom jag har två ställen kvar som jag väntar svar på/ska kontakta angående jobb. Ett på ett varuhus och ett på en fiskrestaurang. Jag har även sökt till en engelskakurs som en fortsättning på kursen Engelska 7 som jag läser nu.
Jag fick en chock när jag skulle in på skoltoaletten häromdagen och fick syn på detta. Haha! 😀
Studentskivan var den 8e och temat var (o)modernt – lite som ett internskämt för oss lilla akademiare eftersom det varit en konsert som hette just (o)modernt. Jag hade lite småpanik sista veckan om vad jag skulle ha på mig men sen hittade mamma mormors gamla 60-tals klänning. Dock var den lite stor och i stort behov av kemtvätt men det fanns inte riktigt tid för det så det fick bli som det blev, otvättad och ostruken, men det gick ju det med. 🙂 Sen la jag på mammas vita handskar (som dock bara syns på sista bilden) och ett skärp så var looken komplett. Mamma var en ängel som hjälpte mig med håret, det blev så fint!
Syns det att jag fryser? Hehe
Duckface!
På skivan med älskling! Visst är han stilig?
Igår var jag och mamma på Anneli Stålbergs bokrelease. Glashjärta heter boken. Det var tänkt att vi skulle gå på Simona Ahrnstedts release iförrigår men mamma var tyvärr hemma med huvudvärk. Men herregud vad mycket gott det fanns! Jag blev alldeles förtjust när jag såg allt puttinuttigt småplock. Jag är verkligen helt såld på idén eftersom det 1) är gulligt 2) är lagom stora ifall man inte skulle tycka något var gott. Men som tur var så var allt på Annelis release jättegott. Till och med löjrommen som jag annars inte brukar tycka om (trodde nämligen det var en laxbit jag tog hehe).
Så söta mini-cupcakes!
Och mini-macarons! Såå goda.
Jag vet inte om ni kan se det men här är någon som är jäääääkligt less på skolan och vill bara ta sommarlov nu nu NU. Helst typ, igår.
Men det är bara att bita ihop. Det positiva för den här månaden är i alla fall:
Sen finns det alltid några mindre roligare punkter men jag väljer att inte skriva upp dem eftersom det känns mer logiskt att måla upp det som är positivt. Am I right? 🙂
Dödstrött… Hade svårt att hålla ögonen öppna den dagen. 
Något som jag tycker om att göra är att skissa. Det går fort att få fram en idé man har i huvudet. Ofta när jag målar mer ”avancerade” teckningar så hinner jag ändra mig typ tjugosju gånger om hur det ska se ut.
Jag gillar att måla och skissa, men ofta känner jag att något är i vägen för min kreativitet. Kanske är jag stressad och har inte riktigt tålamodet eller tiden som min målning eller idé skulle kräva för att bli bra. För jag ger mig inte förrän jag är nöjd med teckningen även om det tar timmar. Jag hoppas att jag i framtiden inte kommer känna samma låsning inför min kreativitet som jag gör nu och har gjort i flera år. Och det gäller inte bara målning utan även piano och sång… Det är som att såfort man ”måste” göra något kreativt som måla, spela eller sjunga, så går det inte. Jag måste öva eller jag måste rita eftersom någon skulle vilja ha en teckning – det går inte. Det måste komma inifrån och så har det alltid varit för mig.
…jag lämnar min pojkvän ensam tillsammans med min katt. 😀
Finn en katt nånstans där i högen!
Sjung om studentens lyckliga dar’!
Oh yes, I am!! Fysatan vad skönt med så få dagar kvar! Fyrtio dagar, det är ju ingenting så fårt som veckorna går nu… 
Mig ser ni på raden längst fram längst till höger. 🙂
Känslan att ställa alarmet på klockan åtta på en lördag är inte kul. Att stiga upp klockan åtta och börja bege sig mot skolan är ännu värre.
Jag och min klass håller på med projektarbete – ett teaterframträdande samt musik – men tyvärr så är vår teaterlärare borta under en tid och vi är långt ifrån klara, så vi måste använda helgerna till att repa eftersom vi är så upptagna med allt annat annars. *Suck*. Det finns inte en sekund att slösa numera och det känns verkligen som att jag konstant är på G med skolgrejer. Plugg eller rep eller öva eller planera. Alltid är det nåt. Jag vill bara att det här ska vara över nu.
Måste köpa ljusare/vårigare skor. Jag försöker klä mig mindre i svart nuförtiden och istället ha mer ljusa färger. Ljusrosa är såklart favoriten. 😉
