Ok, efter torsdagens konsert med Hans Zimmer så känner jag att han förtjänar ett helt eget inlägg. Låt mig börja med att förklara hur det hela startade och varför detta betyder så mycket för mig.
Jag fick först nys om honom när jag såg Gladiator för första gången. Det går liksom inte att inte bli rörd av låten Now We Are Free. Jag lyssnade sedan väldigt mycket på hans tre Pirates of the Caribbean-album, men sist och inte minst lyssnade jag väldigt mycket på The Dark Knight (Batman för den som inte vet). Det är mörk musik och ofta väldigt aggressiv men det var någonting med musiken som gjorde mig lugn. Ibland lyssnade jag på det när jag skulle sova till och med. Det är så otroligt vackra kontraster i Dark Knight-albumen tycker jag, för att inte nämna hur duktig Zimmer är på att sätta harmonierna. Jag kan börja gråta av hur fint han löser upp dissonans till konsonans. 
Under tiden jag var som mest besatt av hans musik så skrev jag till honom på Twitter och bad honom att han skulle komma till Stockholm och uppträda. Men åren gick och han hade aldrig tours i närheten av Sverige. Jag lyssnade på hans musik i hölurarna på tunnelbanan och föreställde mig hur fantastiskt det skulle vara att höra och se allt live.
Sen hände det! I julas fick jag biljetter av mina ”svärföräldrar” att se honom live och jag blev överlycklig. I torsdags var stunden kommen. Här är några punkter som jag alltid kommer minnas.

• Mannen som sjöng Circle of Life i Lion King (Disney-filmen som jag såg som liten) var där. Ni vet, den där… MAAAAAAA sevenyaaa mamamiitsibabaa… 😉 Alltså hur coolt?!?!
• Hans Zimmer upplyste slagverket vilket Martin blev väldigt glad över. Han spelar ju själv slagverk och vet hur det alltid en tendens i orkestrar att ”falla undan” lite och inte synas och uppskattas lika tydligt som exempelvis violiner och cellos. Men igår handlade det till stor del om slagverk med tydliga upplysta solon bland annat. Väldigt bra, tyckte vi!
• Under konserten så nämnde Zimmer att en person i hans band/orkester hade fyllt år och helt plötsligt – out of the blue – börjar hela Globen sjunga Ja må han leva för full hals. Och i cirka femton sekunder står alltså Zimmer och undrar vad tusan det är vi sjunger, hehe. Jag har aldrig varit med om något liknande, det var en häftig upplevelse.
• I samma veva att jag nördade Dark Knight-trilogin så blev jag helt tagen av Heath Ledger som spelade Jokern. Jag gick igenom en rätt tuff period då i mitt liv och på nåt sätt blev han min stöttepelare (vilket låter jättekonstigt I know). Zimmer jobbade mycket tillsammans med Heath och talade om honom medan de spelade Why do We Fall? och där och då insåg att det var det närmaste jag någonsin kommer komma Heath och 15-åriga jag blev otroligt rörd.
• I slutet av konserten, ni vet efter de har klivit av scenen och sedan kommit tillbaka för ett extranummer, så spelade de Time från filmen Inception. Det är en pampig låt, men slutar på ett sådant sofistikerat och enkelt sätt. Ni som hört låten vet vad jag talar om. Så från att först ha hela orkestern spelandes övergår det till att hela scenen blev svart och endast Zimmer vid pianot är upplyst. Och han spelar de sista ackorden från Time. Och det är så magiskt. Så magiskt.

Bilder lånade från nätet.