Tänk att det blev min tur tillslut! Som jag längtat och så mycket glädje och kärlek! Det är mycket tankar som vällt fram de senaste dagarna. Både roliga och mindre roliga.
Jag läste en facebookstatus från en tjej som nyss också hade gått ut gymnasiet och jag fick mig en rejäl tankeställare. Det var nästan så att jag önskat att jag inte hade läst det eftersom det så plötsligt slog mig att jag nu står här, klar med skolan och utan att ha en aning vad som finns där ute eller vad som kan tänkas vara min väg att gå. Vad man än väljer så är det med stor sannolikhet att man ångrar sig, och kanske ångrar man sig först när det är försent.

”Världen ligger öppen för våra fötter, men det är just det som är så skrämmande. Valmöjligheterna är oändliga. […] Med oändliga möjligheter kommer även oändliga begränsningar”. Så skrev hon. Det är klart man har vetat om det tidigare men det är inte förrän nu man faktiskt inser att det är så. Att det är svårt att få jobb och att det är svårt att bestämma sig och så vidare. Men samtidigt så är det ju så subjektivt beroende på vad man gör det till också. Jag har haft turen nog att redan få jobb, och det går inte en dag som jag inte är tacksam för det. För det som skrämmer mig mest är att ironiskt nog inte ha något att göra trots att jag inte vill något hellre än att bara ligga och ta det lugnt.
Det är det värsta med att ta studenten, att veta att ingenting är än så länge säkert — det finns ingen trygghet som kan välkomna en med öppna armar efter en lång och skön sommar och leda en vidare till nästa steg i livet. Utan man kliver (eller kastas, beroende på hur man känner för gymnasiet) ut i vuxenlivet utan att ha en aning om vad man kan förvänta sig. Folk frågar sig hur man överlever skolan, jag frågar istället hur man överlever livet efter skolan.

Äsch, nu ska jag sluta vara en sån downer och försöka tänka lite mer positivt istället. Här kommer lite härliga studentbilder. Fler kommer sen!