Jag måste bara påpeka att jag har världens sötaste lillebror Isak. Mitt hjärta kommer alltid att tillhöra honom.

Han var den som först fick mig att inse att man aldrig ska sluta tro på sina drömmar. Ni förstår, jag hade jättelänge velat ha ett syskon, men när mina föräldrar skildes för länge sedan så förstod jag nästan att det var omöjligt. Men sedan träffade mamma en ny man och det går nästan inte att förklara, men jag har aldrig i hela mitt liv varit så stolt såsom den gången när jag för första gången fick hålla honom. Min egen lillebror. Dock halvbror, men han är så gott som min helbror. Min dröm som jag aldrig trodde skulle hända, hade blivit verklighet. DEN känslan, den vetskapen jag fick då har jag burit med mig sen dess. Jag står nu i vetskapen om att man inte ska ge upp om sina drömmar. Någonsin. För det absolut bästa som finns är när ens dröm blir till verklighet.

(Alla de fantastiska bilderna i inlägget är fotade av bonuspappas bror, Patrick.)