Mitt hus var ett av de drabbade när strömavbrottet pågick. Huset sjönk snabbt till typ 16 grader och vår middag bestod av grillad korv i den öppna elden.
Jag som hade tänkt ladda min döda mobil när jag kom hem men där satt man i mörkret med en urladdad mobil istället (dagens i-landproblem på högsta nivå).

Hur som helst, efter några timmar kom strömmen tillbaka i lagom tid till att Projekt Runway (sverige)-finalen skulle börja men då vägrar teven att starta så det fick bli så här istället, haha:

För er som ser projekt runway sverige så tycker jag absolut det var rätt att Naim vann!

Efter att ha varit ute en hel dag i skogen från klockan Tuppen till klockan 3 så känns det väldigt bra att komma hem till värmen.
Eller hem och hem, jag är fortfarande hos mina kusiner i Västerås och myser med deras katter, hihi.

Vad gjorde vi ute i skogen då? Jag var och jagade med mammas man och två andra. Tyvärr hittade vi inget så fick tomhänta bege oss hemåt.

Det är smärtsamt men ganska nyttigt att försöka sitta still i tre timmar. Fast tillslut blir man så rastlös (och kall) så det absolut inte går att sitta still.
Men jag nickade till flera gånger under passet så på så sätt fördrevs tiden, hehe.

Bild från förra årets jagande.

Jag har aldrig haft så mycket handsvett som jag hade under att jag såg den här videon, haha.
Det är helt sjukt! Killen bara klättrar helt oberörd som om det vore världens mest naturliga grej.

Nä, fy alltså. Jag som trodde jag hade kommit över min höjdskräck men att föreställa sig snubbens situation kändes i varenda liten cell i min kropp.

Hoppas ni får en fin sådan. Det har i alla fall jag haft på Skogskyrkogården.
Och istället för att ta ett vanligt ljus med lock och grejer så var vi lite rebelliska och tog ett vanligt ljus som vi stoppade ner i marken.
Skogskyrkogården är ju hur fint som helst under allhelgona. Och det är grymt mycket folk där vilket är lite jobbigt men samtidigt väldigt mysigt.
Alla är ju där av i princip samma anledning, för att hedra det som varit och hälsa på sina gamla (eller unga för den delen) samtidigt som man lyser upp Novembertråket. Man känner sig varm när man går där, helt klart.

Mitt hår ser blött ut fastän det inte är det. Om sanningen ska fram är det gaaaanska otvättat vid det här laget. 😉
Menmen, vad gör det när det är lov

Ingen är så klumpig som jag. Eller okej, jo det finns nog de som är klumpigare.

Jag har till exempel aldrig lyckats med att försöka ta ut enbartmin tandborste ur ett skåp utan att riva ner femtioelva andra tandborstar + tandkrämstuben. Det är alltid något som lyckas ramla, spelar ingen roll hur mycket jag än försöker att inte riva ner…
Sen snubblar på lite vad som helst. Mattkanter och gatustenar (oh, livsfarligt) det är jag och Maho expert på att snubbla över. Och då menar jag inte såna här höga ”gatukanter” utan såna här:

Eller som nyss då när jag skulle gå ut ur duschen, gick ett helt normalt tempo – PANG så ligger jag på golvet med handduken långt åt tjottahejti.
Jaha, jojo men tack för den. Självklart måste jag halka in i en trappjävel dessutom så mina tår är halvt paj och min vänstra höft fick sig en smäll den med. Hej, blåmärke! säger jag bara.

Nu ska jag ligga och tycka synd om mig själv en stund, sen ska jag sova.
Godnatt 🙂

PS. Min höft/skjärt pulserar… (nu vet ni det också).

I know. Men jag tänker inte sitta och göra ursäkt varenda dag ba ”amen det är för mycket plugg” eller ”jag var tvungen att mata grisen” eller liknande. Min ursäkt är helt enkelt – som William Spetz (lillabloggen) hade sagt:

Livet kom emellan! 😉

Asså Guuuuud i himmelen vad sugen jag är på kladdkaka men jag är så fruktansvärt trött. Jag somnade liksom det första jag gjorde när jag kom hem, enda fram till middagen. Och inte känner man sig piggare för det haha?
Nej, jag har verkligen inte orken att ställa mig och göra en kladdis. Orkar inte ens borsta tänderna.
Aja, nu när jag liksom ligger i sängen med Heath Ledger-boken bredvid mig så kan jag ändå inte påstå att livet suger. 😉

Asså Guuuuud i himmelen vad sugen jag är på kladdkaka men jag är så fruktansvärt trött. Jag somnade liksom det första jag gjorde när jag kom hem, enda fram till middagen. Och inte känner man sig piggare för det haha?
Nej, jag har verkligen inte orken att ställa mig och göra en kladdis. Orkar inte ens borsta tänderna.
Aja, nu när jag liksom ligger i sängen med Heath Ledger-boken bredvid mig så kan jag ändå inte påstå att livet suger. 😉

Stolt fotograf!